T U V A M A L M O

April var tog du vägen? Någonstans i kaoset skulle jag tippa på. Men mitt bland alldeles för många timmar i telefon, en del tårar och otur på otur så kan jag skratta, le, somna med en bra känsla. Trots att livet visar sig från sin tuffaste sida så vill jag ändå säga att jag har mått sämre. Jag är glad att ha träffat en fantastisk människa som gör varje dag till det bättre. Hur kan en person fylla livet med så mycket fastän allt annat precis fallit under fötterna på en? Det om något håller mig vid hoppet om att jag kommer ha stabil mark under mig igen. Kanske inte imorgon, kanske inte nästa vecka, men det kommer komma en dag, förr eller senare.