T U V A M A L M O

Jag älskar verkligen att blogga. Men jag har tappat meningen tror jag. Inget på internet känns vettigt längre, onödig tid på saker som egentligen betyder så lite. Facebook. Msn. Bloggar. Visserligen kommer jag aldrig helt och hållet sluta men just nu vill jag bara lägga ner det till en viss del. Kontakter via nätet är så ytliga och att träffa vännerna i verkligheten betyder så mycket mer, och det är det jag vill lägga min tid på. Och det låter löjligt, men den största anledningen till det just nu är att jag är så nära allt och alla och snart kommer jag behöva åka buss för att möta vännerna på stan. Jag blir stressad när jag tänker på det och just därför har meningen med blogg försvunnit. Jag har aldrig behövt anstränga mig för att skriva något, förrän nu. Det bidrar till att man får press och känner sig tvungen. Skulle jag fortsätta så kommer jag tröttna helt och hållet och att blogga betyder i grund och botten för mycket för att förstöra det för evigt.

Jag känner ändå på mig att det här kommer bli bra. Jag kommer, nästan helt säkert, få tillbaka lusten när vi flyttat. Ny miljö, helt nytt hus att visa och massor av saker att se fram emot. Jag kommer verkligen sakna det här ibland, vi får bara helt enkelt vänta in det. Vi hörs!