T U V A M A L M O

I julklapp förra året gav prinsen mig en weekend till Rom. I slutet av februari drog vi dit i fyra dagar och hade det så himla bra. Okej, vi frös lite ibland men det är verkligen kärlekens stad. Upplevde så mycket fint och handlade massor second hand på en marknad. Och solen fick vi också möta, känna lite värme efter en lång och kall vinter.

Jag, mamma och tilde drog till stockholm över helgen i slutet av mars. Vi hamnade på samma hotel som hela svenska fotbollslandslaget och fick turen att möta Zlata. Jag darrade av nervositet när vi skulle ta bild och kunde knappt förstå vad som precis hade hänt. Det var en häftig upplevelse!

Den 25 maj drog jag och Jossi iväg till Ibiza för att påbörja sommaren lite. Skolan var precis avklarad och vi behövde komma bort och få lite tid tillsammans. Otur med vädret hade vi, men resan var kanon ändå! Åt och drack gott, gjorde utflykter, speclade kortspel tills vi blev arga på varandra, tände ljus på balkongen, gick strandpromenaden flera gånger om, avnjöt timmar i solstolarna, åt världens godaste chips, lyssnade på hög musik. Vi trivdes väldigt bra på vår första solsemester ihop. Den första, men långt ifrån sista.

STUDENTEN 10 juni i år tog jag studenten. Det var en av livets bästa upplevelser. Jag gick och log hela studentveckan och ville stanna i den veckan för evigt. Brändbollen, vattenkriget, barrundan, studentdagen, flakåkandet, allt var verkligen minnesvärda stunder som jag än idag kan sitta och le åt. Skolåret hade varit tufft för min del och att få gå ut och veta att allt slit hade lönat sig var obeskrivligt underbart. Just den här dagen, 10/6 är än så länge mitt livs bästa och finaste dag.

Jag fick ett sommarjobb på SETRA där jag skötte all utlastning av byggträ till alla möjliga byggvaruhus. Jag lärde mig otroligt mycket och växte som person i och med allt ansvar jag fick ta. Plus att jag älskar att jobba med Post-it som ni kankse ser...

En sommarkväll grillade jag och några klasskompisar ihop för att sedan fortsätta natten dansandes till klockan slog hemgång. Det var nog sommarens bästa utekväll.

Ibland gäller det att vara lite spontan, att våga lite. På två veckor hade min familj bestämt sig för att köpa lägenhet i stan och lämna huset i valbo. Två veckor. Det hade inte ens kommit på tal innan jag såg annonsen i tidningen. Vi kände bara att det var nu eller aldrig vi skulle kunna få tag i en sådan lägenhet, samtidigt som att det inte skulle komma ett bättre läge att sälja huset. Så så blev det. Mamma, pappa och jag blev med lägenhet under sommaren. En stor förändring i livet skulle ske, men vi alla var så förväntansfulla och visste att vi hade gjort rätt beslut.

I slutet av Juli sökte jag ett jobb som skolfotograf och fick till min stora förvåning jobbet bara sådär. Det innebar att jag var tvungen att gå en fotokurs nere i Båstad bara en vecka efter min anställning. Gissa om jag var nervös. Först en jobbig bilresa på nästan 9 timmar helt själv ner till södra Svergie, sedan en vecka med okända människor inom en branch jag inte visste något om. Första natten var jobbig men efter första mötet med alla andra fotografer så trivdes jag mycket bätte. Vi lärde oss all utrustning, datorprogram, gruppfotografering, porträtt, omslgasbilder, mingelbilder och allt därtill. Det var långa dagar inne i gympasalen men vi alla hade väldigt roligt ihop så det gjorde ingenting. Dessutom är Båstad och miljön runtomkring så vackert så det här blev som en liten semseter för mig som suttit inne på ett kontor hela sommaren.

Direkt efter avklarad fotokurs i Båstad packade jag hela bilen full och drog upp till Stockholm för att möta min prins jag hade saknat hela veckan. Vi bodde i en svit på Birger Jarl och upplevde tre fina dagar i huvudstaden. Det blev shopping i överdrift, Gröna lund på lördagskvällen och fina varma kvällar på stan. Känslan av att få spendera fin tid med prinsen var guldvärd.

Under veckan i Båstad försvann älskade Molly helt spårlöst. Jag som var upptagen med annat hann aldrig tänka det värsta vad som hade hänt med henne. Därför kom det helt som en chock när mamma ringer mig och berättar det man verkligen inte vill höra. Jag satt just då i bilen påväg hem från fotokursen och hade drygt två timmar kvar att köra. Älskade, älskade, bästa Molly levde inte längre och det gick inte att förstå. Hon var min och jag har varit med henne sen dag ett. Att förlora en sån stor kärlek var det värsta jag upplevt på länge, och helt klar det allra tråkigaste som hänt i år. Dock så gav Molly med sig något väldigt fint, nästan oförståligt. Tjejen som hittade henne överkörd är nu ägare av vårt hus och det är tack vare att Molly kom fram till just henne under husvisningen som tjejen kände igen katten och visste var hon hörde hema. Även fast hon inte längre finns så är det en lättnad att hon fick komma hem till rätta igen.

24 augusti till 14 oktober jobbade jag heltid som skolfotograf runt om i Sverige. Fotade alla gymnasieskolor i Gävle och var den som skapade hela skolkatalogen. Med mig hade jag bästa Ida och det var tre väldigt roliga veckor vi hade tillsammans. Fick möta så mång underbara ungdomar och jag fick göra något jag älskade dag in och dag ut. Har även lyckats besegra skräcken av att prata inför främmande människor från scen, något som jag är väldigt glad över idag. Det var mycket slit och släp med all utrustning och vissa dagar var mindre roliga än andra, men så är det väl med alla vardagliga rutiner. Att fota så mycket fick mig att inse att det här är något jag vill satsa på lite senare i livet.

Den femtonde oktober gick flyttlasset in till stan och den nya lägenheten. Äntligen. Efter två månades väntan så skulle vi nu börja leva ett lite annorlunda liv. Vi trivdes redan första kvällen, och vi trivs fortfarande, bättre och bättre för varje dag.

Det började lite smått i våras när snön började smälta och jag fick spring i benen. Vovven fick ofta följa med och vi gjorde många runder i spåret. Träningen var ingen rutin i min vardag och jag kände att av nästan ett och ett halvt år stillasittandes så behövdes det nu en förändring. Jag hade viljan, men inte tiden. Så det hände inte så mycket förrän nu i och med flytten då jag fick en stark vilja, mer tid och betydligt mer ork. Tilde lyckades få med mig på ett skivstångspass sista oktober och två dagar senare köpte jag eget friskiskort. Det var nog årets bästa köp! Har inte varit sjuk sen dess och kroppen mår så mycket bättre av att få röra på sig. Kör nu varierande pass fyra gånger i veckan, det är mitt sätt att koppla av efter jobbet kan man säga. Jag är en idrottsmänniska, och nu efter ett allt för långt uppehåll känns det som jag är på rätt spår igen, vilket är en skön känsla. Man kan om man vill.